Du var mitt helvete!
Du var min bästa vän, min "syster", jag gav dig all min tillit och tacken är detta, lögner och svek i mängder!
Jag fattar inte hur jag kunde låta det här gå så långt som det gjorde, jag skulle ha gjort detta för flera månader sen, kanske ett år sen, men jag trodde verkligen att du kunde förändras, men som man säger "man kan inte få en gammal hund att sitta".
Du svek mig, du sårade min själ, krossade mitt hjärta med dina jävla lögner och påhitt!
Att jag inte fattade tidigare vad du gjorde mot mig! Då hade detta inte gått så långt som det gjorde!
Jag hatar dig så in i helvete mycket, för att du fick mig att lita på dig, för att jag älskade dig som jag gjorde, som min egen syster! För att du sedan slet ut mitt hjärta, slängde den i marken så att den krossades i miljoner små bitar!
Jag hoppas att dina andra kompisar inser vad du är för en idiot och inser i tid att du inte är bra för någon! Eller är det bara mig du har svikit och ljugit för? Jag hoppas verkligen det, så att ingen annan råkar ut för din ondska som du gömmer inom dig!
Tack vare dig så kommer jag aldrig mer kunna lita på någon överhuvudtaget! Jag kan inte ens lita på min egen mamma längre, du har förstört det som var tillit! Hur i helvete ska jag kunna lära mig att lita på någon igen?
Du var den perfekta kompisen från allra första början, jag insåg då inte vad människor kunde göra, men efter att ha känt dig i över 2 år så har bara det bevisat att vissa människor aldrig kommer gå att lita på! Du har förstört mitt liv så enormt mycket!
Tack vare dig har jag ärr på mina armar efter alla dina svek, jag har ett stort öppet sår i mitt hjärta som aldrig kommer att läka, min själ är söndertrasad föralltid! Tack vare dig är jag en vingklippt ängel, du klippte av mina vingar alla gånger du svek och ljög för mig, nu har jag längre inga vingar kvar och kan inte flyga!
Tack vare dig är jag strandsatt!
Aldrig någonsin trodde jag att du skulle vara en sån jävla svikare, lögnare o allt annat vad du än är! En komplett idiot helt enkelt!
Du skrev till mig "Kom inte tillbaka till mig och säg att du vill vara min kompis igen sen"! Aldrig i hela mitt helvete skulle jag någonsin be dig om det, sist var det DU som frågade om vi inte kunde prata ut om det och försöka om på nytt, dum som jag var så gick jag med på det, men vi pratade aldrig om det som hände då! Du kan inte ens säga förlåt öga mot öga! Det bevisar bara att du inte överhuvudtaget har nå känslor för någonting! Kan man inte förlåta öga mot öga så känner man ingen skuld för det man har gjort!
Jag säger bara en sak!
Det är bara så jävla skönt att jag äntligen har blivit av med dig din jävel! Jag kommer aldrig mer lita på någon igen, så varför skulle jag vilja bli kompis med dig igen, du som orsakade det här!
Jag vill aldrig mer se ditt fula, lögnaktika, feta ansikte igen! Det kan du lita på!
Jag fattar inte hur jag kunde låta det här gå så långt som det gjorde, jag skulle ha gjort detta för flera månader sen, kanske ett år sen, men jag trodde verkligen att du kunde förändras, men som man säger "man kan inte få en gammal hund att sitta".
Du svek mig, du sårade min själ, krossade mitt hjärta med dina jävla lögner och påhitt!
Att jag inte fattade tidigare vad du gjorde mot mig! Då hade detta inte gått så långt som det gjorde!
Jag hatar dig så in i helvete mycket, för att du fick mig att lita på dig, för att jag älskade dig som jag gjorde, som min egen syster! För att du sedan slet ut mitt hjärta, slängde den i marken så att den krossades i miljoner små bitar!
Jag hoppas att dina andra kompisar inser vad du är för en idiot och inser i tid att du inte är bra för någon! Eller är det bara mig du har svikit och ljugit för? Jag hoppas verkligen det, så att ingen annan råkar ut för din ondska som du gömmer inom dig!
Tack vare dig så kommer jag aldrig mer kunna lita på någon överhuvudtaget! Jag kan inte ens lita på min egen mamma längre, du har förstört det som var tillit! Hur i helvete ska jag kunna lära mig att lita på någon igen?
Du var den perfekta kompisen från allra första början, jag insåg då inte vad människor kunde göra, men efter att ha känt dig i över 2 år så har bara det bevisat att vissa människor aldrig kommer gå att lita på! Du har förstört mitt liv så enormt mycket!
Tack vare dig har jag ärr på mina armar efter alla dina svek, jag har ett stort öppet sår i mitt hjärta som aldrig kommer att läka, min själ är söndertrasad föralltid! Tack vare dig är jag en vingklippt ängel, du klippte av mina vingar alla gånger du svek och ljög för mig, nu har jag längre inga vingar kvar och kan inte flyga!
Tack vare dig är jag strandsatt!
Aldrig någonsin trodde jag att du skulle vara en sån jävla svikare, lögnare o allt annat vad du än är! En komplett idiot helt enkelt!
Du skrev till mig "Kom inte tillbaka till mig och säg att du vill vara min kompis igen sen"! Aldrig i hela mitt helvete skulle jag någonsin be dig om det, sist var det DU som frågade om vi inte kunde prata ut om det och försöka om på nytt, dum som jag var så gick jag med på det, men vi pratade aldrig om det som hände då! Du kan inte ens säga förlåt öga mot öga! Det bevisar bara att du inte överhuvudtaget har nå känslor för någonting! Kan man inte förlåta öga mot öga så känner man ingen skuld för det man har gjort!
Jag säger bara en sak!
Det är bara så jävla skönt att jag äntligen har blivit av med dig din jävel! Jag kommer aldrig mer lita på någon igen, så varför skulle jag vilja bli kompis med dig igen, du som orsakade det här!
Jag vill aldrig mer se ditt fula, lögnaktika, feta ansikte igen! Det kan du lita på!
Fyfan vad jag hatar dig!
Äntligen är du ute ur mitt liv, HELT och hållet!
Du blandar in precis alla efter allt vi sagt till varandra, men du talar aldrig om för dina kompisar vad DU har sagt, utan bara vad JAG har sagt till dig, lär dig tala sanning för i helvete!
Inte konstigt att du är som du är!
Du är ju helt sjuk i huvet!
Det här är mellan DIG och MIG, inga andra!
Du klagar på att Jenni blandade in alla när vi bråkade med henne,
du gör ju va fan precis likadant! Så varför i helvete klagade du på henne!?!?
Du är minst lika skyldig som hon är va fan!
Har hatat dig sen ett halvår tillbaka mer eller mindre hela tiden, men har inte sagt nått.
Det var ett misstag att jag inte gjorde det för länge sen!
Men nu är Du, det största problemet i mitt liv, borta föralltid, som tur är!
Nu kommer jag äntligen kunna leva ett normalt liv igen!
Du är inte värd dom tårar jag har fällt för att du har svikit mig!
Du är inte värd den vänskap som jag gav dig, den tillit du fick och uttnyttjade till fullo!
Hur fan ska kunna lita på någon människa igen?
Det är knappt så att jag kan lita på min egen mamma längre!
Du fattar verkligen inte vad du har gjort med mitt liv!
Jag kan bara säga en sak;
Du är metalt sjuk och skulle behöva läggas in på metalsjukhus, för du är verkligen
INTE frisk! Det kan till och med jag bevisa!
Aldrig har jag stött på någon människa som är så egotrippad som du!
Det gåt inte ens att jämföra dig med Jennifer, hon är inte ens hälften så egotrippad som du!
O du skrev att jag var den mest egotrippade du känt?
Det där är så jävla mycket bullshit!
Jag bryr mig om andra människor mycket mer än jag bryr mig om mig själv!
Alla mina andra kompisar (som verkligen brytt sig om att lära känna mig) vet att jag ibland
bryr mig lite för mycket om andra o knappt om mig själv!
O det där med perfekt liv?
HUR I HELVETE kan du tro att jag har ett så jävla perfekt liv??
Mitt liv är allt annat än perfekt!
Du har förstört den största delen av den, tack vare dina lögner och svek!
Å du kallar mitt liv perfekt, ditt liv är fan så mkt mer perfekt än mitt!
Så hur i helvete har du fått in det i ditt huvud att mitt är så jävla perfekt??
Mina föräldrar bråkar hela tiden, och ska flytta isär, är det så jävla perfekt?
Jag har skurit mig på armarna pga DIG! Är det så jävla perfekt!?
Jag har ingen lust att ens vakna om dagarna, bara för att jag mår så jävla dåligt
efter allt du har gjort mot mig! Är det så jävla perfekt?
Om du tror att mitt liv är perfekt så är du helt jävla dum i huvudet som inte
fattar hur illa du har gjort mig!
Du kan inte ens säga förlåt öga mot öga, de gånger du säger förlåt är via
internet eller sms, det betyder bara att du inte menar det.
Menar man det man sagt så ska man ha sagt det öga mot öga!
När du säger förlåt så vill du bara bi av med dina skuldkänslor, och det om
nått är JÄVLIGT egoistiskt!
Du fattar bara inte hur mycket du har förstört mitt liv!!
Jag skulle kunna tacka vem som helst för att du är så jävla ute ur mitt liv!
Det är bara så jävla skönt att slippa dig härdan efter!
Ska njuta av varje sekund som jag slipper se ditt fula jävla tryne!!
Hatar dig så in i helvete mycket KATTA!!!!
Du blandar in precis alla efter allt vi sagt till varandra, men du talar aldrig om för dina kompisar vad DU har sagt, utan bara vad JAG har sagt till dig, lär dig tala sanning för i helvete!
Inte konstigt att du är som du är!
Du är ju helt sjuk i huvet!
Det här är mellan DIG och MIG, inga andra!
Du klagar på att Jenni blandade in alla när vi bråkade med henne,
du gör ju va fan precis likadant! Så varför i helvete klagade du på henne!?!?
Du är minst lika skyldig som hon är va fan!
Har hatat dig sen ett halvår tillbaka mer eller mindre hela tiden, men har inte sagt nått.
Det var ett misstag att jag inte gjorde det för länge sen!
Men nu är Du, det största problemet i mitt liv, borta föralltid, som tur är!
Nu kommer jag äntligen kunna leva ett normalt liv igen!
Du är inte värd dom tårar jag har fällt för att du har svikit mig!
Du är inte värd den vänskap som jag gav dig, den tillit du fick och uttnyttjade till fullo!
Hur fan ska kunna lita på någon människa igen?
Det är knappt så att jag kan lita på min egen mamma längre!
Du fattar verkligen inte vad du har gjort med mitt liv!
Jag kan bara säga en sak;
Du är metalt sjuk och skulle behöva läggas in på metalsjukhus, för du är verkligen
INTE frisk! Det kan till och med jag bevisa!
Aldrig har jag stött på någon människa som är så egotrippad som du!
Det gåt inte ens att jämföra dig med Jennifer, hon är inte ens hälften så egotrippad som du!
O du skrev att jag var den mest egotrippade du känt?
Det där är så jävla mycket bullshit!
Jag bryr mig om andra människor mycket mer än jag bryr mig om mig själv!
Alla mina andra kompisar (som verkligen brytt sig om att lära känna mig) vet att jag ibland
bryr mig lite för mycket om andra o knappt om mig själv!
O det där med perfekt liv?
HUR I HELVETE kan du tro att jag har ett så jävla perfekt liv??
Mitt liv är allt annat än perfekt!
Du har förstört den största delen av den, tack vare dina lögner och svek!
Å du kallar mitt liv perfekt, ditt liv är fan så mkt mer perfekt än mitt!
Så hur i helvete har du fått in det i ditt huvud att mitt är så jävla perfekt??
Mina föräldrar bråkar hela tiden, och ska flytta isär, är det så jävla perfekt?
Jag har skurit mig på armarna pga DIG! Är det så jävla perfekt!?
Jag har ingen lust att ens vakna om dagarna, bara för att jag mår så jävla dåligt
efter allt du har gjort mot mig! Är det så jävla perfekt?
Om du tror att mitt liv är perfekt så är du helt jävla dum i huvudet som inte
fattar hur illa du har gjort mig!
Du kan inte ens säga förlåt öga mot öga, de gånger du säger förlåt är via
internet eller sms, det betyder bara att du inte menar det.
Menar man det man sagt så ska man ha sagt det öga mot öga!
När du säger förlåt så vill du bara bi av med dina skuldkänslor, och det om
nått är JÄVLIGT egoistiskt!
Du fattar bara inte hur mycket du har förstört mitt liv!!
Jag skulle kunna tacka vem som helst för att du är så jävla ute ur mitt liv!
Det är bara så jävla skönt att slippa dig härdan efter!
Ska njuta av varje sekund som jag slipper se ditt fula jävla tryne!!
Hatar dig så in i helvete mycket KATTA!!!!
Snart sommarlov ^^,
Nu är det äntligen sommarlov nästa vecka, på Onsdag går jag ut tvåan och slutar därmed gymnasiet helt och hållet ^^.. Äntligen ska man få det efterlängtade sommarlovet som jag längtat efter sen jag började tvåan ^^,
Har en del saker att göra under sommarlovet, fast vet inte hur mycket av det som kommer att bli av.
Vet att jag iallafall ska träffa Engla <3 någongång under sommaren helt klart ^^
Ska kanske ner till Göteborg med bumman å några till.. Vilket jag hoppas att det blir av..
Sen ska jag försöka få med mig mamma någonstans, där bara jag o hon ska vara en vecka eller iallafall en helg..
Ska vara ute på landet 2 veckor, i början av päronens semester, sen ska jag nog vara hemma å festa..
Om bumman flyttar till Frövi i sommar så ska man väll på inflyttningsfest, tror jag.. Beror på när det är =)
Ja, sen är det mest bara en massa småarbeten hemma och ute på landet som man tjänar pengar för, vilket är bra det med eftersom jag inte har fått nå sommarjobb..
Har dessutom pratat med mamma om bråkat mellan henne och pappa här om dagen.
Hon berättade att hon inte känner någonting för pappa längre å att de förr eller senare ändå skulle flytta isär, så någongång till hösten så ska de leta efter lägenhet antar jag.
Under sommaren vill mamma bara smälta allting som jag bland annat talade om för henne, hur jag o sami känner när de bråkar å tjafsar och vi två hamnar i kläm hela tiden, oftast är det jag som hamnar emellan eftersom "jag är det äldsta barnet" som mamma uttryckte det...
Men men, nu hoppas jag att detta tar ett slut, att de flyttar isär å att allt blir bra igen.
Vi kommer ju träffa båda lika mycket för det.. Vad som än händer..
Har en del saker att göra under sommarlovet, fast vet inte hur mycket av det som kommer att bli av.
Vet att jag iallafall ska träffa Engla <3 någongång under sommaren helt klart ^^
Ska kanske ner till Göteborg med bumman å några till.. Vilket jag hoppas att det blir av..
Sen ska jag försöka få med mig mamma någonstans, där bara jag o hon ska vara en vecka eller iallafall en helg..
Ska vara ute på landet 2 veckor, i början av päronens semester, sen ska jag nog vara hemma å festa..
Om bumman flyttar till Frövi i sommar så ska man väll på inflyttningsfest, tror jag.. Beror på när det är =)
Ja, sen är det mest bara en massa småarbeten hemma och ute på landet som man tjänar pengar för, vilket är bra det med eftersom jag inte har fått nå sommarjobb..
Har dessutom pratat med mamma om bråkat mellan henne och pappa här om dagen.
Hon berättade att hon inte känner någonting för pappa längre å att de förr eller senare ändå skulle flytta isär, så någongång till hösten så ska de leta efter lägenhet antar jag.
Under sommaren vill mamma bara smälta allting som jag bland annat talade om för henne, hur jag o sami känner när de bråkar å tjafsar och vi två hamnar i kläm hela tiden, oftast är det jag som hamnar emellan eftersom "jag är det äldsta barnet" som mamma uttryckte det...
Men men, nu hoppas jag att detta tar ett slut, att de flyttar isär å att allt blir bra igen.
Vi kommer ju träffa båda lika mycket för det.. Vad som än händer..
Hatar allt!
Varför i helvete är alla som de är!
Jag orkar bara inte med mer, flera gånger har det blivit bråk här hemma, riktigt rejäla såna..
Men aldrig som denna!
Bara för att pappa inte hade diskat det där sista som låg på diskbänken så blir mamma
skitsur å börjar skrika åt pappa.. Jag hör allting även om jag står ute och röker..
Och när jag kommer in så börjar hon skrika på mig att vi aldrig gör någonting här hemma,
och att hon kommer att flytta...
Jag säger ingenting eftersom jag inte har nått att säga, då hon inte lyssnar på nått av det jag
sagt tidigare under bråk..
Sen kommer pappa upp efter en stund å säger att mamma börjar leta efter egen lägenhet
imorgon, och att HAN fick ta all skit IGEN för saker...
Jag försökte förklara att mamma faktiskt skällde på mig med, men som vanligt så lyssnar inte han heller
utan säger bara "Håll bara tyst"..
Ingen lyssnar någonsin på vad jag har att säga när jag ska försvara mig,
utan det är som om alla vet vad jag har gjort och inte gjort... även fast de inte vet ett skit!
Nu vill jag bara bort härifrån, aldrig mer återvända till det här skitstället...
Aldrig mer ha nån kontakt med mina föräldrar igen, någonsin!
Jag försöker ju fan göra mitt bästa här hemma, jag hjälper till när jag inte pluggar, vilket
jag har gjort mer eller mindre varje dag, hela dagarna under vårterminen eftersom
jag försökt få upp mina betyg från IG till G.. Det har jag sagt till mamma flera gånger,
men hon lyssnar ju aldrig ändå.. å börjar klaga på att jag borde hjälpa till mer här hemma,
även fast hon själv har sagt att jag borde plugga...
Varför i helvete har föräldrar den tendensen att ställa så stora krav och dessutom alldeles för
många på samma gång!?
De fattar visst inte att barnen inte mår bra av att få för mycket skit,
man förväntas så mycket: att man ska klara skolan med toppenbetyg, att man ska skaffa det där
sommarjobbet, eller helgjobbet, att man ska vara bra på allt å dessutom, hjälpa till hemma...
Hur fan kan de hålla på så??
Jag är bara så jävla trött å ledsen på allt jävla skit som pågår!
Jag orkar bara inte med mer.... Är så utmattad av allting å ledsen å trött...
Har bara stor lust att ta en väska å bara springa ut genom ytterdörren å aldrig mer återvända!
Har suttit å gråtit i över 40 minuter nu, å tårarna vill bara inte sluta rinna...
Blir bara mer o mer utmattad av att gråta,
varför vill det bara inte ta slut?
All den här smärtan å allt.... Finns nog ingen som klarar sådär mycket....
Jag orkar bara inte med mer, flera gånger har det blivit bråk här hemma, riktigt rejäla såna..
Men aldrig som denna!
Bara för att pappa inte hade diskat det där sista som låg på diskbänken så blir mamma
skitsur å börjar skrika åt pappa.. Jag hör allting även om jag står ute och röker..
Och när jag kommer in så börjar hon skrika på mig att vi aldrig gör någonting här hemma,
och att hon kommer att flytta...
Jag säger ingenting eftersom jag inte har nått att säga, då hon inte lyssnar på nått av det jag
sagt tidigare under bråk..
Sen kommer pappa upp efter en stund å säger att mamma börjar leta efter egen lägenhet
imorgon, och att HAN fick ta all skit IGEN för saker...
Jag försökte förklara att mamma faktiskt skällde på mig med, men som vanligt så lyssnar inte han heller
utan säger bara "Håll bara tyst"..
Ingen lyssnar någonsin på vad jag har att säga när jag ska försvara mig,
utan det är som om alla vet vad jag har gjort och inte gjort... även fast de inte vet ett skit!
Nu vill jag bara bort härifrån, aldrig mer återvända till det här skitstället...
Aldrig mer ha nån kontakt med mina föräldrar igen, någonsin!
Jag försöker ju fan göra mitt bästa här hemma, jag hjälper till när jag inte pluggar, vilket
jag har gjort mer eller mindre varje dag, hela dagarna under vårterminen eftersom
jag försökt få upp mina betyg från IG till G.. Det har jag sagt till mamma flera gånger,
men hon lyssnar ju aldrig ändå.. å börjar klaga på att jag borde hjälpa till mer här hemma,
även fast hon själv har sagt att jag borde plugga...
Varför i helvete har föräldrar den tendensen att ställa så stora krav och dessutom alldeles för
många på samma gång!?
De fattar visst inte att barnen inte mår bra av att få för mycket skit,
man förväntas så mycket: att man ska klara skolan med toppenbetyg, att man ska skaffa det där
sommarjobbet, eller helgjobbet, att man ska vara bra på allt å dessutom, hjälpa till hemma...
Hur fan kan de hålla på så??
Jag är bara så jävla trött å ledsen på allt jävla skit som pågår!
Jag orkar bara inte med mer.... Är så utmattad av allting å ledsen å trött...
Har bara stor lust att ta en väska å bara springa ut genom ytterdörren å aldrig mer återvända!
Har suttit å gråtit i över 40 minuter nu, å tårarna vill bara inte sluta rinna...
Blir bara mer o mer utmattad av att gråta,
varför vill det bara inte ta slut?
All den här smärtan å allt.... Finns nog ingen som klarar sådär mycket....