Fri som en fågel
Äntligen, nu tror jag att jag äntligen börjar få ordning på mitt liv, allt känns så mycket enklare idag än vad det gjorde för ett par dagar sedan bara.. Det känns som om alla problem jag har haft har lyft från min axlar och bara försvunnit..
Från i går kväll, efter att jag hade sagt hej då så kände jag mig direkt så mycket starkare än jag har gjort på flera år.. Jag är bara så himla lycklig nu alltså, finns ingenting som kan hindra mig från detta...
Det förra inlägget jag skrev, alltså igår, är som bortblåst, jag känner ingen som helst oro för någonting längre, nu först, på flera år, kan jag börja leva mitt singelliv som jag har velat.. Inga fler depp tillfällen över att jag ångrar allt och att jag hade lovat mig själv att fokusera på skolan.. Nu JÄVLAR ska detta sluta!
Jag var så himla glad i går att jag bokstavligt talat ställde mig upp och dansade till en låt, det har jag fan i mig inte gjort på flera år, med känsla. En sån underbar jävla känsla så jag vet inte vad!
Inte ens på historian idag, när läraren talade om att jag hade 50% frånvaro från lektionen kunde göra mig ledsen eller depp, jag accepterade det direkt och tog emot.. Ser fram emot uppgiften jag ska göra i stället för de lektioner jag har missat faktiskt ^^..
Är detta verkligen jag? Nej, detta är inte Sanja längre, den Sanja som har funnits förrut, under mina 20 år har nu försvunnit, den osäkra lilla skiten är borta (mer eller mindre).. Jag kan ju säga mig att jag känner mig som en helt ny person... Jag kallar henne Zavannah (som jag har tagit från min och min kusins bok).. Jag känner mig mer som henne än som den jag har varit under det liv jag tidigare haft!
Visst, jag kommer alltid ha Sanja kvar, men den nya jag är fan i mig Zavannah ^^!
Nu är det dags för mig att börja leva som jag sålänge har längtat efter, inga mer problem (som jag haft tidigare), nu ska jag börja leva på riktigt!
Tack och hej!
Från i går kväll, efter att jag hade sagt hej då så kände jag mig direkt så mycket starkare än jag har gjort på flera år.. Jag är bara så himla lycklig nu alltså, finns ingenting som kan hindra mig från detta...
Det förra inlägget jag skrev, alltså igår, är som bortblåst, jag känner ingen som helst oro för någonting längre, nu först, på flera år, kan jag börja leva mitt singelliv som jag har velat.. Inga fler depp tillfällen över att jag ångrar allt och att jag hade lovat mig själv att fokusera på skolan.. Nu JÄVLAR ska detta sluta!
Jag var så himla glad i går att jag bokstavligt talat ställde mig upp och dansade till en låt, det har jag fan i mig inte gjort på flera år, med känsla. En sån underbar jävla känsla så jag vet inte vad!
Inte ens på historian idag, när läraren talade om att jag hade 50% frånvaro från lektionen kunde göra mig ledsen eller depp, jag accepterade det direkt och tog emot.. Ser fram emot uppgiften jag ska göra i stället för de lektioner jag har missat faktiskt ^^..
Är detta verkligen jag? Nej, detta är inte Sanja längre, den Sanja som har funnits förrut, under mina 20 år har nu försvunnit, den osäkra lilla skiten är borta (mer eller mindre).. Jag kan ju säga mig att jag känner mig som en helt ny person... Jag kallar henne Zavannah (som jag har tagit från min och min kusins bok).. Jag känner mig mer som henne än som den jag har varit under det liv jag tidigare haft!
Visst, jag kommer alltid ha Sanja kvar, men den nya jag är fan i mig Zavannah ^^!
Nu är det dags för mig att börja leva som jag sålänge har längtat efter, inga mer problem (som jag haft tidigare), nu ska jag börja leva på riktigt!
Tack och hej!
Kommentarer
Trackback