Rädda mig från denna skitvärld innan jag gör nått ja kommer ångra!! :'(
Varför suger livet så jävla hårt!
Har nog nått botten för andra gången redan under en 1,5 vecka :'(, blir det inte bättre så kommer jag inte ha nå val, antingen lägger jag in mig på psyk eller annars så tar jag livet av mig :'(, jag klarar bara inte med mer skit längre...
Går bara runt och gråter för absolut ingenting, har gjort det sedan ett par timmar tillbaka.. Till och med när jag lagade mat stod jag där och grät, för absolut ingenting..
Varför måste man må så in i helvete jävla dåligt för :'(!?!?!?
Går runt och funderar på hur mycket lättare livet skulle vara om man inte fanns, att man var någon helt annanstans, tillsammans med sina nära o kära som redan gått bort! Fan vad jag längtar till den dagen jag kommer iväg till andra sidan.. Jag har inte varit rädd för döden, sen jag var liten, jag respekterar den bara, nu längtar jag tills jag själv får dö och bli till ett minne som alla kommer ihåg..
Jag vill inget hellre än att kunna le igen, utan att gömma mig bara en glad fasad, jag vill kunna le på RIKTIGT, utan att behöva låtsas.. Jag vill kunna vara samma person som jag var för 5 år sedan, då jag inte hade några såna här bekymmer!
Vill skära mig, men det löser ju ingenting, vill bara känna smärtan, så att jag kan sluta tänka på allt annat, om så bara för en stund! Allt känna så jävla meningslöst, ingenting har någon mening alls längre, allt känns helt tomt. Kan snart inte längre visa känslor för någon, på något sätt alls, eftersom jag är rädd! Rädd för att bli övergiven, precis som alla andra gånger, jag vågar inte göra ett skit längre, bakom varje knut finns en bedragare som är ute efter att såra mig, jag vill inte längre bli sårad, jag vill inte behöva vara rädd, JAG ORKAR INTE LÄNGRE!
Päronen bara kräver en massa, när jag gick hemma så tvingade dom mig att söka jobb, nu när jag pluggar igen så kräver dom åter igen att jag ska börja jobba, på sidan av pluggandet, de blir aldrig någonsin nöjda!! O de undrar varför jag känner mig stressad? Jag tar hand om skolan och HEMMET när de jobbar, jag hjälper till så JÄVLA mycket det går hemma när de har haft det jobbigt på jobbet, min bror däremot gör INGENTING! Nu är han bara en egotrippad bortskämd liten jävla skitunge som bara tar plats! O de undrar varför jag inte mår bra och stressar för "ingenting"???? Hur jävla dumma i huvuet får man vara egentligen???
Nä, jag vill bara bort, bort från allt det här, sen skiter jag i hur, bara jag kommer bort!!
Har nog nått botten för andra gången redan under en 1,5 vecka :'(, blir det inte bättre så kommer jag inte ha nå val, antingen lägger jag in mig på psyk eller annars så tar jag livet av mig :'(, jag klarar bara inte med mer skit längre...
Går bara runt och gråter för absolut ingenting, har gjort det sedan ett par timmar tillbaka.. Till och med när jag lagade mat stod jag där och grät, för absolut ingenting..
Varför måste man må så in i helvete jävla dåligt för :'(!?!?!?
Går runt och funderar på hur mycket lättare livet skulle vara om man inte fanns, att man var någon helt annanstans, tillsammans med sina nära o kära som redan gått bort! Fan vad jag längtar till den dagen jag kommer iväg till andra sidan.. Jag har inte varit rädd för döden, sen jag var liten, jag respekterar den bara, nu längtar jag tills jag själv får dö och bli till ett minne som alla kommer ihåg..
Jag vill inget hellre än att kunna le igen, utan att gömma mig bara en glad fasad, jag vill kunna le på RIKTIGT, utan att behöva låtsas.. Jag vill kunna vara samma person som jag var för 5 år sedan, då jag inte hade några såna här bekymmer!
Vill skära mig, men det löser ju ingenting, vill bara känna smärtan, så att jag kan sluta tänka på allt annat, om så bara för en stund! Allt känna så jävla meningslöst, ingenting har någon mening alls längre, allt känns helt tomt. Kan snart inte längre visa känslor för någon, på något sätt alls, eftersom jag är rädd! Rädd för att bli övergiven, precis som alla andra gånger, jag vågar inte göra ett skit längre, bakom varje knut finns en bedragare som är ute efter att såra mig, jag vill inte längre bli sårad, jag vill inte behöva vara rädd, JAG ORKAR INTE LÄNGRE!
Päronen bara kräver en massa, när jag gick hemma så tvingade dom mig att söka jobb, nu när jag pluggar igen så kräver dom åter igen att jag ska börja jobba, på sidan av pluggandet, de blir aldrig någonsin nöjda!! O de undrar varför jag känner mig stressad? Jag tar hand om skolan och HEMMET när de jobbar, jag hjälper till så JÄVLA mycket det går hemma när de har haft det jobbigt på jobbet, min bror däremot gör INGENTING! Nu är han bara en egotrippad bortskämd liten jävla skitunge som bara tar plats! O de undrar varför jag inte mår bra och stressar för "ingenting"???? Hur jävla dumma i huvuet får man vara egentligen???
Nä, jag vill bara bort, bort från allt det här, sen skiter jag i hur, bara jag kommer bort!!
Kommentarer
Postat av: Engla*
Sanja, Pundo, Hjärtat, ängel & Syster! Jag kommer alltid finnas vid din sida, vad som än händer. Jag kommer aldrig släppa taget om dig. Jag finns här, glöm inte det. Jag älskar dig!
Trackback