Gothica

Varför i helvete är alla som de är!
Jag orkar bara inte med mer, flera gånger har det blivit bråk här hemma, riktigt rejäla såna..
Men aldrig som denna!

Bara för att pappa inte hade diskat det där sista som låg på diskbänken så blir mamma
skitsur å börjar skrika åt pappa.. Jag hör allting även om jag står ute och röker..
Och när jag kommer in så börjar hon skrika på mig att vi aldrig gör någonting här hemma,
och att hon kommer att flytta...
Jag säger ingenting eftersom jag inte har nått att säga, då hon inte lyssnar på nått av det jag
sagt tidigare under bråk..
Sen kommer pappa upp efter en stund å säger att mamma börjar leta efter egen lägenhet
imorgon, och att HAN fick ta all skit IGEN för saker...
Jag försökte förklara att mamma faktiskt skällde på mig med, men som vanligt så lyssnar inte han heller
utan säger bara "Håll bara tyst"..
Ingen lyssnar någonsin på vad jag har att säga när jag ska försvara mig,
utan det är som om alla vet vad jag har gjort och inte gjort... även fast de inte vet ett skit!

Nu vill jag bara bort härifrån, aldrig mer återvända till det här skitstället...
Aldrig mer ha nån kontakt med mina föräldrar igen, någonsin!

Jag försöker ju fan göra mitt bästa här hemma, jag hjälper till när jag inte pluggar, vilket
jag har gjort mer eller mindre varje dag, hela dagarna under vårterminen eftersom
jag försökt få upp mina betyg från IG till G.. Det har jag sagt till mamma flera gånger,
men hon lyssnar ju aldrig ändå.. å börjar klaga på att jag borde hjälpa till mer här hemma,
även fast hon själv har sagt att jag borde plugga...
Varför i helvete har föräldrar den tendensen att ställa så stora krav och dessutom alldeles för
många på samma gång!?

De fattar visst inte att barnen inte mår bra av att få för mycket skit,
man förväntas så mycket: att man ska klara skolan med toppenbetyg, att man ska skaffa det där
sommarjobbet, eller helgjobbet, att man ska vara bra på allt å dessutom, hjälpa till hemma...
Hur fan kan de hålla på så??

Jag är bara så jävla trött å ledsen på allt jävla skit som pågår!
Jag orkar bara inte med mer.... Är så utmattad av allting å ledsen å trött...
Har bara stor lust att ta en väska å bara springa ut genom ytterdörren å aldrig mer återvända!

Har suttit å gråtit i över 40 minuter nu, å tårarna vill bara inte sluta rinna...
Blir bara mer o mer utmattad av att gråta,
varför vill det bara inte ta slut?
All den här smärtan å allt.... Finns nog ingen som klarar sådär mycket....